Ingen bättring

Måndagen så tog vi det lugnt hemma. Huvudvärken är kvar och vi ser ingen bättring men det positiva är att det verkar inte bli sämre. Sophie får värktabletter 3 gånger om dagen och en extra dos alvedon vid behov. Sophie gjorde lite läxor och vilade. På kvällen såg vi del 7 av Harry Potter.

Tisdagen var en dag som var ganska lik måndagen. Skillnaden var att vi skulle vara tillbaka på Q82 för en träff med doktorn kl 14.00 och vid 15.00 ska Sophie bada i varmvattenbassängen i en grupp med barn 9-14 år. Vi var uppe på avdelningen vid 13.45 och meddelade att nu var vi på plats. Läkaren hade mycket att göra men skulle komma förbi så fort hon hann. Vi satt och pratade en stund med en mamma och hennes dotter som varit inne sen i somras med sin son/bror som varit med om en svår bilolycka. De bjöd Sophie på ett vaniljhjärta vilket Sophie med glädje tog emot.

Läkaren kom snabbt förbi för hon hade fått ett akutfall som hon var tvungen att ta och jag sa att vi går till sjukgymnasterna vid 14.45 och när Sophie badar så väntar jag uppe på avdelningen. Hon tyckte det var utmärkt och skulle komma och hämta mig. Sophie badade och jag väntade uppe på avdelningen och vid 15.30 så kom läkaren. Det är en läkare vi aldrig träffat förut och hon tog med mig in i ett besöksrum där jag fick återge hur det har varit hemma sedan fredagen. Det är ju ingen större skillnad huvudvärken finns där och hon hade idag en allergisk reaktion precis innan vi åkte igen med klåda över hela kroppen annars har hon ganska konstant ont på en 7:a på smärtskalan.

Medan vi pratade kom Sophie in och läkaren sa att hon hade en fin färg i ansiktet och frågade hur ont hon hade typ 6. Vi pratade om att vi blir nu utskrivna och att någon från smärtteamet skulle ta kontakt med oss imorgon. Vi pratade om att vi ev kunde få sjukgymnastik på Huddinge sjukhus lite närmare för oss att åka. Vi ska fortsätta hålla kontakt med vår koordinator vid frågor. "Ja men om det händer något med Sophie behöver vi åka hit då eller kan vi åka till Huddinge sjukhus" läkaren svarade att vid en allergisk reaktion kan vi lika gärna åka till Huddinge sjukhus och om det är något med huvudet så åker vi till Astrid Lindgren. Okej så vi åkte hem inte så mycket klokare och inte så mycket hjälp heller.


På kvällen så kom Tomas,Yvonne och Lina över och fikade och vi pratade en stund och när de åkt så såg vi på den sista Harry Potter filmen.

Onsdagen har varit väldigt lugn. Sophie har läst ut sin svenska bok och vilat. Jag har gjort en del praktiska saker hjälpt Emma med en del saker.
Bitr rektor Alexandra ringde och meddelade att Sophie kommer att få hemundervisning av 2 lärare och en timme åt gången till att börja med. Men de behöver ha ett intyg från sjukhuset för det juridiska för att kunna se att de kan tillgodose Sophies behov.

Jag pratade även med min chef för nu vill jag börja jobba och jag ska från nästa vecka jobba måndagar och tisdagar ska lösa det med hjälp hemma till Sophie för då räcker det med halvtidssjukskrivning. Det är bara hålla tummarna att det kommer att gå.

 
Mission Possible



På eftermiddagen mitt i min kroppkakslagning så ringde läkaren från igår och sa att de hade pratat många turer på sjukhuset idag och de hade ingen från smärtteamet som de kunde rådfråga utan läkarna har bestämt att Sophie ska få nobligan 2tab 3 ggr per dag en ökning av ett piller till. Vi blev heller inte utskrivna utan kan höra av oss till avdelningen om det är något. Nästa vecka tisdag eller onsdag så ska smärtteamet ta kontakt med oss så vi testar med den nya dosen och hoppas att huvudvärken minskar helst försvinner helt.

Fredag,lördag,söndag och huvudvärk

I fredags så bestämde jag tillsammans med smärtteamet att jag ska testa olika variationer på medicinen en är att ta bort den helt eftersom efter långvarigt bruk av värktabletter så kan en biverkning vara just huvudvärk. Det som gör att de är lite fundersamma på om vi får åka hem är att Sophie fått en allergisk reaktion på någon tablett och vi vet inte vilken

Sjukgymnasten var och hälsade på på torsdagen och han hade med sig en TENS apparat som ger lite smärtlindring. Sophie ska ha den på axlarna och i nacken för att se om det är så att den kan bidra med att ta bort huvudvärken eftersom vi funderar på om det är så att hon är spänd och spänner sig. Vi testar allt just nu. Vi ska även ringa till sjukgymnaster nära oss så att hon kan gå och få hjälp där både med övningar som mjukar upp och att träna på balansen. Träna balansen ska vi fortsätta göra hemma med Wi det sa sjukgymnasten var bra de använder också Wi till sina patienter. Han sa även att Sophie på tisdagar kan gå i en grupp med barn 9-14 år och ha lite sjukgymnastik i en varmvattenbassäng så det ska hon få testa.

Vi fick permis vid lunchtid på fredagen och åkte hem utrustade med allergitabletter och en förmaning om att genast åka tillbaka om hon fick en reaktion. Smärtteamet trodde att det kunde vara postafentabletten och de valde att ta bort den och så fick vi primpavan mot illamåendet istället. Så vi styrde koan mot ett apotek för att hämta ut en pillercocktail som hon ska ta och så köpte vi någon aloverasalva som man kan sätta på läpparna invändigt eftersom hon har fått blåsor i munnen och de gör ont.

Helgen har varit fylld med huvudvärk och tårar. Sophie är jättetrött på att ha ont hela tiden och blåsorna i munnen värker och hon kan inte äta vad som helst. Jag har tagit bort en del medicin b la naproxen för den är likvärdig tromblylen och hon äter en ganska hög dos av blodförtunnande och det behöver inte bli mer. Lergiganen som hon åt hade biverkning förträgningar i kärlen låter inte så klokt att hon ska äta den heller. Hon sover dåligt på nätterna och i lördagsnatt vaknade hon och hade ont i huvudet så jag gav henne några tabletter till.

I söndags så var Tilda och Nathalie över med en liten present från klassen Sophie blev jätteglad och lite rörd. Alla hade skrivit på ett kort och så var det en lite gosehund som de döpt till Sigge.

Tack alla i 7 A Segeltorpskolan er present och kort värmde massor.

Tjejerna stannade ett tag men när de gått var Sophie trött så hon vilade sig.


På tisdag ska vi tillbaka till sjukhuset och utvärdera hur det gått och det är än så länge ingen skillnad. Det som är viktigt är ändå att de undersökningar som gjorts visar på att det är inget som är fel i huvudet utan allt ser normalt ut. Jag tycker att det låter logiskt att flödet i huvudet har ökat och det är inte Sophie van vid och därför har hon huvudvärk och det man hoppas på är att den är övergående. Det som har tillkommit i helgen är att Sophie känner sig svag i sina händer hon har inte så mycket kraft ännu en sak som vi får ta upp på tisdag.

Sjukhus sjukhus

Sophie sov för första natten på länge och vaknade väl vid halv sjutiden eftersom det blev fart i vårt  rum för rumsgrannen skulle ner på operation. Själv sov jag inte alls det var den värsta säng jag någonsin sovit i, har idag ont överallt till och med i lungorna när jag andas. Sophie fick en pillercocktail till och vi slumrade till ett tag till. Så snart som de kört ner vår granne till operation så hoppade jag in i duschen och gjorde mig iordning. Sophie vaknade när jag gjort iordning våra saker som befinner sig på en minimal yta så det gäller att hålla ordning. Vi åt frukost och väntade på ronden. Smärtteamet kom in och vi diskuterade medicineringen och de vill väl ev trappa av en del tabletter för när man ätit så mycket värktabletter under en längre tid så kan det ge huvudvärk också. Han tog bort en tablett naproxen idag så vi får testa oss fram. Läkarna kom in och sa att de ville inte riktigt släppa oss ännu utan de ville vänta ut ögonkollen och sjukgymnasten.
Sjuksyrran kom in och berättade att Sophie skulle göra en ögonkoll kl 11.30 och så skulle sjukgymnasten komma någon gång under dagen.

Vi hängde i rummet till kvart över elva då gick vi ner själva till ögonkollen. Sophie har en superbra syn och trycket i ögonen såg bra ut. När vi var klara där gick vi till apoteket och hämtade medicin åt mig. Sedan var det dags för en promenad och vi gjorde något makabert vi gick in på kyrkogården och läste på gravstenar och om man får säga att det var kul utan att ni som läser kommer tycka att vi är hemska så är det de gamla gravstenarna som vi hade lite roligt åt eftersom det kan stå advokat...namn.....och hans maka inget namn.. jag förklarade för Sophie att många gravstenar är väldigt gamla och hon kommenterade den gamla svenska stavningen Hvilar varför skrev man så?
Ja och när vi gått ett tag så kom trycket i hennes huvud tillbaka så vi tog en liten sväng förbi Pressbyrån för att köpa en tidning och bulle till Sophie. Vi stannade till och köpte  en kycklingsallad till Sophie och så gick upp och åt lunch. Sophie fick fler tabletter för sin huvudvärk och sedan gick vi in och vilade. Efter ett tag så kom sjukgymnasten in med en TENS som han satte på Sophie axlar och nacke och vi diskuterade lite om hur vi skulle testa till imorgon. Han sa att han även hade en simgrupp för barn 9-14 år på tisdagar i varmbassängen om hon var intresserad vilket hon såklart var.

Sophie fick lägga sig med tensen och vila en halvtimme. Efter det kändes det bättre i axlarna och nacken men huvudvärken var ju där igen något lägre än vad hon förut men det ligger på 5-6 och det är lite högt men hon vill inte ha några tabletter heller. Sophie lyssnade på musik och läste och jag skrev ner julrecept så jag vet vad jag har att göra nu i december.

Läkaren kom in strax före fem och sa att de är nöjda nu med utredningar så de vill inte göra några fler röntgen eller andra undersökningar utan nu ska smärtteamet och sjukgymnasten se vad de kan göra och hem kommer vi inte förrän de fått ordning på smärtan så det blir minst en natt till. Tjho vad kul sa Sophie. Jag sprang ner för att se om det fanns någon mat till mig det är ju inte så lätt att hitta men köttbullar och potatis lyckades de trolla fram så upp till Q82 och så åt vi middag och nu ligger vi här och jag tror jag har lyckats få en ny säng men jag vill ju inte ta det av något sjukt barn om det behövs då sitter jag och sover inatt.

tänk om man kunde få sova så här inatt

på sjukhuset och för första gången är jag irriterad

Imorse klev vi upp skapligt för att duscha och göra oss iordning för att bege oss till sjukhuset. Pelle hämtade oss vid halv elva. Vid sjukhuset var det som vanligt fullt överallt och Pelle släppte oss utanför huvudentrén. Vi åkte upp tillQ82 och vi blev hänvisade in i övervakningsrummet i väntan på att de skulle ordna ett rum. Vi satte oss som vanligt med våra datorer i knät och satt så ett tag. Läkaren kom in och gjorde lite undersökningar och tyckte att Sophie ser mer påtagligt trött ut, konstigt med huvudvärk i 3 veckor eller hur?

Hon sa att en nevrokirurg och någon från smärtteamet skulle komma in under eftermiddagen. Vi gick och åt lunch och sedan tillbaka in på rummet. De tog tryck,puls och syresättning och det var väl ok kanske att övertrycket är lite högt.

En kille från smärtteamet kom in och ställde hur mycket frågor som helst. Han sa att en patient som säger att de ligger på 7 nästan kräks och är riktigt dålig men vi förklarade att Sophie har extrem hög smärttröskel och han sa att man även vänjer sig vid smärta. Han bestämde att Sophie ska prova en hel pillercocktial ikväll och sedan ska sjukgymnasten komma förbi med en tens och kolla knutarna hon har i axlarna. Vi pratade även om bad i en varm bassäng.
Vi fortsatte vila, jobba och slötitta på tv. Ingenting mer hände under dagen här nu inget rum för nu är de fullbelagda, ingen nevrokirurg och ingen sjukgymnast och Sophie undrar vad vi gör här vi kan ju lika gärna vara hemma och jag håller med.

Jag gick ut och pratade med sköterskan och hon menade på att vi har ett rum ja sa jag men det är övervakningrummet var sover jag? Vi flyttar in en säng till dig . Jag fick hjälpa till och lyfta stolen och göra iordning då blir det helt plötsligt annorlunda då ska en patient i ett rum gå hem så vi ska flytta in där och bli rumsgrannar till en bebis. Mycket bra för sömnen jag är glad att jag tog en sömntablett igår och sov ordentligt.
För första gången blev jag irriterade vad gjorde vi här kl. 11.00 när inget har blivit gjort mer än att öka medicinen det hade vi kunnat gjort hemma ju eller? Och kommit tillbaka imorgon istället....
Vi ska nu gå och äta och sedan får vi se om vi får byta rum men jag tänker se Greys ikväll iallafall även om ljudet kommer att vara lågt .....
Usch nu vill jag ha någon att glädjas åt muntra upp mig tack!

Så här känner jag mig just nu!

Fortsatt huvudvärk och nu sjukhuset

Japp igår gick Sophie och jag gick en sakta promenad till skolan vid 11.tiden och Sophie hade valt att hon ville vara med på Karin lektion svenska. Hon gick in och jag satte mig på bänken utanför och läste. Sophie klarade av en halvtimme sen kom Karin ut med en rödmosig och skakig tjej. Så mycket klara hon just nu. Vi gick sakteliga hemåt och pratade om vad ska vi göra om hon orkar så här lite och inte kan var mer i skolan. Läkarna skulle ju höra av sig senare under dagen så vi får väl se. Vi gick hem och Sophie vilade och jag for runt och gjorde allt möjligt plockade,tvättade. Ingen läkare hörde av sig men däremot koordinatorn som sa att de hör av sig imorgon.

På kvällen så såg vi den 4 Harry Potterfilmen och det blev lite sent kan man säga den var ju väldigt lång. Vi gick och la oss vid halv tolv och hade en ganska stökig natt i vårt hus med ont och tårar det var stackars Jenna som mådde väldigt dåligt.


Tisdagen var en lugn dag. Sophie fick läsa 2 kapitel i sin svenska bok och så gjorde hon tio tal i matten, sen var det dags att vila. Hela eftermiddagen vilade hon och jag och Pelle åkte iväg och storhandlade. När vi var på Kvantum så ringde läkarna och sa att de vill nu lägga in Sophie en eller två nätter på sjukhuset för att få ordning på huvudvärken. De vill inte att hon ska ha ont och man sak inte behöva ha ont heller. Så imorgon kl 11 ska Sophie och jag vara tillbaka på Q82 för att se vad som kan göras. Å ena sidan jättetråkigt och andra sidan skönt att de tar tag i huvudvärken för vi tycker allt lite synd om henne.

Ja det blir en kort blogg idag för jag har inte så mycket mer att skriva utan nu ska vi snart se på den 5 delen av Harry Potter.

Smärta,morfin och illamående

Ja vad ska man säga.
Huvudvärken går inte över på Sophie utan snarare är det så att den står och är på ungefär samma siffra med smärtlindring och utan.
I fredags så ringde läkaren och man har bestämt att sätta in morfintabletter för att se om det hjälper mot smärtan. Pelle hämtade ut den och Sophie fick sin första tablett på kvällen och blev givetvis dåsig men somnade.
På lördagsmorgonen vakande Sophie vid 6.00 och hade jätteont i huvudet så hon fick en till morfintablett och somnade om. Vid 10.00 tiden kom hon ner och sa att hon mår så fruktansvärt illa. Jag sa att vi försöker med te och se om det blir lite bättre. Hon fick te och åt lite grann men sedan var det dags att springa in till toaletten och spy. Jag blev lite orolog och undrade hur jag nu ska göra för på helgerna är det ju ingen på mottagningen som kan svara på frågor och det vi funderade på var om det möjligen skulle kunna gå att få tabletter mot illamåendet. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och förklarade och som vanligt så vet de ju inte riktigt hur man ska göra men sjuksystern där sa att jag ringer upp Astrid Lindgren och ber om råd eller helst att de ringer till dig vilket de gjorde 3 timmar senare. Sophie får nu lugnande och morfin. De lugnade ska ta bort illamåendet och morfinen huvudvärken vilket det inte alls verkar göra för hon ligger på 7-8 i smärta och det är otroligt högt om man tänker sig att hon får 2 lugnande tabletter morgon och kväll och 3 morfintabletter 50 mg om dagen. Det är en trött tjej och besviken. Hon är väldigt kramig och orkar inte göra så mycket.

Igår började vi se Harry Potter filmerna och vi hann avverka 1 st innan vi såg på "så mycket bättre" sedan var det dags för nr 2 men Sophie gav upp och gick och la sig. Pelle och ja såg klar 2:an och sedan så kollade jag till Sophie och blev fundersam för hon var så varm. Tog bort lite saker från sängen så att det inte skulle vara ivägen utan att det blev luftigare. Sova kunde jag inte riktigt göra utan jag la mig och läste ett tag och sedan gick jag in igen och kollade. Sophie vaknade och sa jag har så ont i huvudet. Jag klappade om henne och vyssjade henne till sömns igen. Sen försökte jag somna själv kl var ju 01.30.

Söndagen så vaknade jag vid 9.30 och gick ner och skulle äta lite. Jenna kom ner och grät för hon hade så ont i sina knän och hon skakade. Vi värmde riskudde för att se om värme kunde hjälpa henne. Men det var väl så där. Sophie kom ner och hade ont i huvudet så henne petade jag in lugnande först och efter en halvtimme morfin. Jenna kom och åt frukost och det är märkligt hur kroppen är värken i knäna försvann när hon åt så hon blev lite piggare. Men självklart sliten i kroppen.
Det här är 2 tjejer med hög smärtgräns som nu har så ont och man blir så frustrerad över att man inte kan göra något. Jag kan gråta med dem och jag kan trösta dem,krama dem och finnas här.

Jag har städat och tvättat och plockat hela helgen och jag har även börjat titta på recept till julstöket vilket ska bli kul att börja med. Jag har fått tillbaka lusten att laga mat och hitta på igen vilket är en befrielse.  Imorgon ska jag ringa sjukhuset för att tala om hur det gått med tabletterna och värken så vi får se vad de kommer att göra eller kan göra.

Nu ska vi snart äta söndagsmiddag så på återhörande!

Lära sig att hantera och leva med värk

Japp nu har det gått en vecka för Sophie med huvudvärk och den ligger konstant på samma nivå. Inga tabletter hjälper men hon får ta dem ändå.

Igår så satte vi lite fart och jag sa till Sophie och Jenna att vi går på en promenad till Kungens kurva för jag har lite småsaker jag behöver handla. När jag borstade tänderna så ringde Sophie läkare för att berätta att hon pratat med nevrokirurgerna och de hade gått igenom bilderna och det ser bra ut, hon har ett bra flöde och det är nog det som är boven i dramat. Sophie är ju inte van vid att ha ett bra flöde och nu håller kroppen på och ställer om sig och förhoppningsvis så kommer huvudvärken ge med sig men det är ingen som vet när eller om det verkligen kommer att bli så. Läkaren sa också att hon skulle prata med smärtteamet så att Sophie ska få bästa möjliga smärtlindring. När jag sa att Sophie tycker inte att det hjälper med tabletterna så sa läkaren att vi måste tro att de hjälper lite iallafall. Jag blev nu heltidssjukskriven igen och så får vi se om det går att gå tillbaka till jobbet lite eller om jag ska koppla bort det helt och koncentrera mig på att få Sophie så pass bra att hon orkar med skolan iallafall lite. Läkaren sa att vi väntar ut resten av året så får vi se hur det blir och sedan har vi en återbesökstid till sjukhuset den 27 november och då bestämmer läkarteamet om det behövs göra några mer utredningar och självklart ska vi åka in om det blir några förändringar vi ska lita på magkänslan för den stämmer oftast!

Vi gick en sakta promenad till Citygross och så tog vi några småaffärer på vägen. Hämtade även ut medicin till Sophie. Tjejerna var trötta när vi kom fram och Sophie var blek om nosen och var lite yr. Hon har ju svårt med balansen så det blir ju jobbigt att stå stilla och vara trött samtidigt. Hon satt i affärerna medan jag och Jenna kikade runt. När vi var färdighandlade så åt vi lunch thaimat och satt och vilade och pratade en lång stund. Innan vi gick köpte vi oss lite lottorader till ikväll och vi har sagt att vi tycker att vi kan få vinna lite pengar vi eller hur? Så att vi kan göra något roligt när alla har blivit piggare vi saknar solen allihop men idag så tittade den ju fram och värmde oss en stund men vi vill ha mer!

När vi kom hem ringde Sophies lärare och undrade hur det var och jag berättade hur det var och vilken press Sophie känner själv genom att hon missar så mycket av skolan. Vi pratade om att lärarna ev kunde ge uppgifter som är viktiga att hon läser in och sedan så frågade jag om hemundervisning för jag tycker nog att Sophie är i behov av det och det trodde Karin att hon kunde få, hon skulle kolla det. Om Sophie kan få det kan vi koncentrera oss på att Sophie går någon eller några lektioner så att hon mer får träffa sina kompisar. Det känns så elakt när hon var piggare och gjorde en massa roliga saker med sina kompisar hängde på gården osv och nu är det borta igen....

Tjejerna vilade och jag förberedde middag och efterrätt och tjejerna gick och la sig och vilade. De skulle ikväll också ta en tur hem till Sebastian och kolla lägenheten. Sebastian hämtade dem och de hade en kul kväll med kortspel och mys. De kom hem vid 21.30 och Sophie tog tabletter och lugnande och gick och la sig, Jenna gick strax efter. Jag tror ändå att tjejerna hade en bra dag fast det märks att de inte riktigt orkar allt. De 2 st tappra tjejer som säkert får lite stöd av varandra.


Kvällens efterrätt Rocky road muffins

doooooooom domdomdomdom

Ja så låter det i Sophies huvud hela tiden och det värker. Såren efter operationen känns som om någon hällt salt i det svider ordentligt med andra ord.

Sophie fick igår kväll lugnande tabletter så hon kunde sova lite mer vilket hon gjorde men vaknade snart med huvudvärk ändå. Tabletterna hon får hjälper inte så hon tycker det känns meningslöst och ta dem.

Jag åkte till jobbet vid strax före 8 och min mamma var med Sophie medans jag var på jobbet, vill ju inte att hon ska vara själv. Otroligt jobbigt och frustrerande är det med att slitas mellan jobb och hem så jag tar ett beslut och lägger ner jobbet efter denna vecka, vet inte hur det är med sjukskrivningar och så men det känns som om jag måste lägga fokus på att hjälpa Sophie. Hon har ju inte varit i skolan nästan något utan vi får börja om med att gå väldigt kort igen och öka lite med tiden. Får ringa försäkringskassan och kolla hur man kan göra om man jobbar ibland  och är sjukskriven mest hela tiden. Jag jobbade och gjorde klart för en föreläsning i Sunne på fredag och det ser jag fram mot.

Sophie har inte klätt på sig idag utan myst i morgonrocken hela dagen. Mormor och hon gick igenom kort idag och plockade ut kort på Sophie. Mormor säger att Sophie har svårt att koppla av och det måste Sophie lära sig. Idag hade vi även gjort upp att Sophie inte skulle ha sin telefon eller data, nintendo eller se på TV för att kolla om huvudvärken gav med sig vilket det inte gjorde. Sophie sov däremot middag i 3 tim säkert välbehövligt.
 Vi skulle ha hört av sjukhuset idag men vi har inget hört så jag får väl ringa upp imorgon för att kolla så de inte tycker att vi har en tid men ingen har hört av sig.



Det här är till dig Sophie som kämpar så tappert!

Inte bra alls

Så har helgen avlöpt i en rasande fart.
Igår smet Pelle och jag iväg på Matmässan och lät barnen hemma laga middag till 18.30. Vi kom hem en timme för tidigt och helst ville de att vi skulle gå igen men vi var helt slut efter flera timmar på mässan så vi parkerade oss hemma.
Barnen bjöd på fläskarre,klyftpotatis och getosttzatziki mycket gott var det.
Sophie har fortfarande väldigt ont i huvudet och vi kan inget göra, inga tabletter hjälper. Vi börjar bli lite smått trötta på att inte veta vad vi ska göra. Vid middagen helt plötsligt så smäller det till i huvudet och Sophie börjar storgråta. Vi har ingen aning om vi behöver åka in till sjukhuset eller om vi ska ta det lugnt eller vad. Vi ger henne alvedon var fjärde timma och 2 gånger om dagen så får hon ta naproxen.
Kvällen var lugn och stillsam och vi gjorde inte många knop.

Söndagen så bakade Sophie och Jenna muffins och jag gjorde scones för Kicki och Jarmo skulle komma förbi och fika efter 12. Vi har inte träffat dem på väldigt länge och det var första gången som vi träffade Kicki efter bilolyckan. Skönt att se att hon mår relativt bra fast hon har ont det syns. Kicki,Sophie och Jenna satt på hörnet och vi konstaterade att vi har väl haft vår beskärda del av elände och att vi alla säger att detta är ett skitår. Vi kan ändå skratta åt all elände och det är verkligen så att man kan prata om svåra saker utan att det känns jobbigt, utan det är ganska mycket vardagsprat.
 Kicki och Jarmo stannade till halv fyra ungefär och Sophie och Jenna tog en promenad till affären för att handla lite grönsaker.

De hade köpt en bukett blommor till Pelle som var väldigt fina. Vi gjorde sedan iordning söndagsmiddagen, Jenna gjorde sallad och jag gjorde citronbiffar och pasta. Sedan gjorde jag citronfromage till efterrätt. Sebastian kom som vanligt på söndagsmiddag och barnen gav sin far ett par skinnhandskar så där på farsdag. Vi var idag 7 st vid bordet och som vanligt var det mycket prat och skratt men Sophie blir ledsen och har så ont i huvudet. Jag frågade henne om hon vill att vi ska åka in till sjukhuset men hon svarar att de kan ju ändå inget göra det sa ju läkaren i fredags. Riktigt tröttsamt är det....

Imorgon ska nevrokirurgerna studera bilderna så jag får väl dra iväg ett mail och säga hur helgen varit för de vill ju att vi ska komma till sjukhuset på tisdag för ett återbesök. Jag måste prata om hur min sjukskrivning ska vara jag vill absolut inte att det ska bli så att jag tror att nu kan jag börja jobba och sedan så kan jag inte det för att i nästa stund vara hemma då slängs jag mellan glädje och sorg faktiskt. Jag saknar mitt jobb och mina arbetskamrater sjukt mycket. Men jag vet också att jag inte skulle kunna jobba när Sophie är dålig utan barnen är ju det viktigaste jag har.
Sophie får ikväll lugnande och huvudvärkstabletter så får vi se om det blir en bättre natt och kanske inte en morgon med jättehuvudvärk.
Imorgon kommer mamma och hjälper mig så att jag kan åka till jobbet ett tag och sedan får vi se vad som kommer att hända.....Jobba eller inte jobba?



Mätta och nöjda barn efter en god farsdagmiddag

Åter ett besök på sjukhuset och Ct

Sophie har nu haft ont i huvudet i 3 dagar så på fredagen undrade jag vad man ska göra. Hon kan inte ligga ner för då har hon ett ordentligt dunkande i huvudet, utan hon har fått halvsitta upp i sängen. Tabletterna hjälper inte utan hon här ont på skalan 1-10 en 6-8 men värktabletter. Så jag skrev till koordinatorn på sjukhuset och frågade vad jag skulle göra för detta var inget jag kunde vänta med att fråga den 27 november. Hon skulle prata med Pernilla Grillner som är Sophies läkare nu. Sophie vaknade även på natten och det kändes som om någon hällt salt i operationsärren så det sved och värkte.


Tänk er ett dunkande i huvudet som bara fortsätter och fortsätter....

Jag och Sophie vilade ett tag och sedan gjorde vi oss iordning för att Pelle skulle hämta oss vid 13.15 för att åka till sjukhuset för att träffa psykologerna. När jag stod i duschen så ringde läkaren och sa att de hade pratat om vad de skulle kunna göra och ett alternativ var att de gör en CT röntgen nu fast de har sagt att de skulle ligga lågt med dem. Antingen fick Sophie göra det idag eller i nästa vecka och givetvis tyckte vi det var bättre idag eftersom vi ändå var på väg till sjukhuset. Pernilla sa att Sophie inte ska behöva ha ont utan de vill gärna kolla upp henne.Vi gjorde oss iordning och så åkte vi iväg. Vi letade upp Pernilla och hon gjorde en snabb undersökning av Sophie. Allt såg bra ut men möjligen kunde man se att vänster sida är litelite påverkat.

Vi gick upp till psykologerna för CT:n skulle inte göras förrän efter samtalet. Vi pratade alla tillsammans idag och vi konstaterade att vi inte behöver gå längre Sophie bearbetar det som är med oss väldigt bra men självklart får vi komma tillbaka om vi märker att det behövs. Jag tror Sophie tyckte det var skönt och det var kanske en känsla av att släppa sjukhuset helt.

Vi åkte upp till röntgen och fick vänta en väldigt kort stund. Sophie går ju in själv och gör Ct:n så Pelle och jag väntade utanför. Sedan ner till akuten för att träffa Pernilla igen när de hunnit se snabbt på bilderna. De kunde inte se några förändringar utan det såg bra ut men nevrokirurgerna ska gå igenom bilderna mycket mer noga på måndag och så ska vi tillbaka på tisdag för återbesök. De väljer att flytta fram återbesöket för att kunna följa upp nu istället för att vänta några veckor.

Det som vi förstår är att Sophie inte alls orkar i det tempo som hon tror utan vi kommer att få gå tillbaka till precis i början efter operationen och kanske är det så att hon bara ska gå i skolan några timmar typ 1 lektion och 1 rast så nu får vi diskutera med läkarna ang sjukskrivningen eftersom jag har börjat jobba halvtid nu, men jag hoppas på att det kommer att kunna vara så iallafall. Sophie har ju i princip inte gått en hel vecka i skolan så vi får mjukstarta igen..

Höstlov

Höstlovet har varit ett lugnt och stillsamt lov. Sophie har varit hemma mycket och vilat vilket har behövts. Hon börjar själv komma på att det är inte lätt att göra allt man vill och önskar för kroppen håller inte med. Vi har bestämt att vi från och med denna vecka håller oss till 4 tim om dagen i skolan och så ökar vi sakta.
Höstlovet har bestått av shopping även julklappshandling, en halloween fest med kompisar,och middagar.
Sophie åkte och handlade i Skärholmen med Emelie och kom hem med några påsar gott och blandat. Det var julklappar och klappar till julklappsleken som i år har bokastaven E.

På onsdagskvällen var den en liten halloweenfest med några tjejkompisar och vi andra fick inte vara hemma. Emma var hos sin Sebastian och Pelle och jag var ute på vift och vi fick inte komma hem före 23.00 men vi var hemma 22.00 så Pelle kunde gå och sova han jobba ju och jag satte mig vid datorn med hörlurar på och läste och shoppade lite. 23.00 så blev tjejerna hämtade och det var en trött men lycklig tjej som gick till sängs. Hon fick presenter av tjejerna så hon visade dem och var mycket glad över dem. Hon konstaterade efter att ha fått ett örhänge med en fjäder och cuff att nu måste hon ta hål i öronen för tredje gången. 

Sophie,Ellen,Ina,Emelie,och Tilda. Jossan och Olivia hade inte kommit när jag tog kortet.

Vi fick till helgen besök av min bror Johan och Madde. De skulle hälsa på Jennifer som ligger på Huddinge sjukhus och har gjort en benmärgtransplantion. Hon ska bo hos oss de närmsta 2-3 månader och vi hoppas att det kommer att gå bra.

http://jennifersresa.bloggplatsen.se/

Vi hade på söndagen middag med mormor,morfar,farmor och farfar så genast blev det fullt hus och mycket liv och rörelse. Sebastian tycker att det är bra med söndagsmiddag för man får ju matlådor med sig hem. Sanna (som vi kommit i kontakt med via bloggen) och hennes man Kristoffer kom förbi för att hämta moyamoyasjalar som de köpt och det var superkul att få träffa dem. Vi kunde ställa några snabba frågor om hur hon har det med sin moyamoya. Hon ska opereras snart så vi pratade lite om operationen.
Tillbaka till middagsbordet och efterrätt. Det var så kul att ha mycket folk igen och det var som det brukar vara hemma hos oss. Nu kommer vi ju att ha 2 st som återhämtar sig efter svåra sjukdomar och ingrepp men det kommer att gå superbra. Jag tror att de kan ha hjälp av varandra också. Efter maten så åkte vi till St Botvids minneslund och tände ljus. Det är så otroligt vackert och fridfullt. Ett bra sätt att avsluta dagen på. Sebastian skjutsade upp Jennifer till sjukhuset och imorgon kommer hon att flytta in hos oss.

Måndagen efter lovet började jag jobba och jag ska jobba halvtid vilket känns otroligt skönt. Mormor och morfar har varit och hjälpt till hemma under måndagen och tisdagen och så onsdagen vaknade Sophie med en huvudvärk på 8 och då fick hon alvedon och naproxen och vila. På eftermiddagen så började vänster tummer och hand domna så det blev till att sätta syrgas. Syrgasen var kvar ca en halvtimme och sedan kändes det bättre i handen huvudet gör fortfarande ont. På kvällen så domnade vänster hand bort och tungan så det blev till att sätta syrgas igen. Det gick över efter ca 45 min. Nu börjar vi fundera på vad hon gör för att få dessa domningar....Huvudvärk tror jag att hon kommer att få leva med men att olika kroppsdelar fortfarande domnar bort är skumt.. Vi vet att det tar tid innan alla kärl och så är iordning i huvudet men i och men att det gott så bra sen operationen så trodde vi nog att det var över med dem. Sophie är fortfarande hemma och knaprar huvudvärkstabletter men hoppas kunna gå till skolan imorgon. Ja ibland blir det så här och idag fick jag beställa mer syrgas hoppas att hon blir bättre för vi har inte så mycket kvar och om det behövs så blir det till att åka till sjukhuset och det vill ingen.