lördag 4 maj 2019

En enkelbiljett till lyckan

Jag sitter här på Arlanda, en vecka efter min arbetsintervju på Ving, på väg ner mot Cypern och Ayia napa. Allt gick väldigt väldigt fort och inom loppet av 2 veckor hade jag sökt jobb,vart på arbetsintervju, blivit anställd,bokat flygbiljett och knappt hunnit smälta det eller säga hejdå till alla.
Men nu sitter jag här i alla fall, på Arlanda på väg ner till Cypern och bort från allt jag vet om och alla jag älskar. Men alla är överens, jag behöver åka, för min egen skull och framförallt för mitt välmåendes skull. Jag ska vara där i 6 månader, vilket betyder VÄLDIGT mycket packning, typ ca 7kg i övervikt efter att jag bittert fått ta bort typ halva packningen:) Den incheckade väskan slutade i alla fall på 24kg isch men jag har ju en liten hacker till far, som lyfte väskan lite lätt när vi skannade den, så den fick följa med ändå. 
Igår hade vi avskedsmiddag, jag hade då tänkt att de bara hade vart närmaste familjen och att vi skulle äta tacos men icke, de vart 13st och hamburgare samt korv. Tack till alla som kom,så himla mysigt!! 
Tanken är att jag alltså ska komma hem den 5 november, men de får vi väl se, känner att jag tar de som de kommer,jag har ju inget som binder mig här hemma längre. Det var en annan grej när jag åkte till Rhodos, då var jag ju tvungen att komma hem till skolan och så, men nu har jag ju liksom inget som håller mig kvar. Vi får se vart jag hamnar i höst helt enkelt. 
Jag ska inte bli så långvarig idag, utan vi hörs på vägen helt enkelt.
Ha det bäst!💗

Axplock från mina bilder jag skrivit ut till min vägg⇩




Den här är bara för att visa min senaste tatuering😊