Igår var det ingen vanlig dag för Sophie. Hon hade det tufft. Det är nog mycket som snurrar i hennes huvud nu och jag är väldigt glad att hon ska träffa sin psykolog idag.
Hon grät var arg för småsaker och slängde saker i bordet.
Jag fattar ganska fort att det är något som är fel och det gjorde jag när vi satt vid matbordet och började prata gymnasieval. Idag ska nämligen Sophie följa med på Hantverksmässan på Skansen.
Hon hade frågat sin syo om det skulle vara någon makeupstylist där vilket hon inte visste. Hon tyckte dock att Sophie skulle följa med ändå.
Vi frågade varför hon skulle med dit när hon bestämt sig för att gå sam/beteende? Då exploderade Sophie och sa att hon kommer aldrig klara det. Hon är värdelös i skolan och hon hinner inte med. Lägger man till att jag kommer vara borta nu i 2 dagar nästa vecka så missar jag massor. Och hur blir det då på gymnasiet om jag är borta? Jag kommer ju vara den som är dum i huvudet?
Förstår ni middagsstämmning här? Pelle och jag försökte prata lugnt och sansat med henne men hon var förbi ett sånt samtal och tårarna rann och fick rinna.
Vi måste för hennes skull nu se till att det mobila teamet kommer in i skolan igen och hjälper dem, hon behöver massor med pepp för hon kommer att fixa detta med skolan, vi behöver få klarhet i vad PYS är så att vi kan kolla vad som gäller kring det, och vi ska snart gå på gymnasiemässan och se vad som finns, finns kanske någon linje hon inte visste om som verkar kul.
Hon tror hon måste gå denna sam/beteende för att hon alltid har sagt att hon ska bli advokat men vi sa varför? Gör något du tycker är kul? Det är inte alltid så lätt att veta vad man vill bli när man blir stor. Jag har ännu inte klart för mig vad jag vill bli men vet vad jag skulle vilja göra. Och det bästa med livet är att man kan ändra sig.
Nu kan vi se att det är en ökad oro inför den kommande angiografin och Sophie tror att det kommer att bli ytterligare en operation och hon kommer missa skola,Floridaresan osv....
Vi säger att vi tror ingenting förrän vi har hört vad läkarna säger vi tror och hoppas på att kärlen har hittat nya vägar och utvecklas. Bara för att 2 specialister har rekommenderat en operation så behöver det inte bli just nu. Dr Steinberg bad ju Sverige att göra en angiografi för att få nya bilder så det tyder på att han vill vara väldigt säker på sin rekommendation. Vi kan bara avvakta och se vad framtiden utvisar.
Självklart är det bra att ilskan och sorgen kommer ur henne. Hon skulle ju vara en tickande bomb om hon gick och höll allt inne. Hon har bra kompisar och en fantastisk psykolog. Det finns ett grymt läkarteam som inte annat än vill se till att allt ska bli så normalt som möjligt för henne. Hon har en stöttande familj som givetvis i sin tur behöver stöttning.....
Vi tar en dag i taget och lever här och nu. Sophie åkte på Hantverksmässan och sedan till BUP. Förhoppningsvis har jag en glad och sprudlande tjej när jag kommer hem ikväll eller så blir det så att det få bli en stor famn att krypa upp i.
Tänk på detta ni alla som kämpar ch framför allt Du proppiloppi |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar