Igår smet Pelle och jag iväg på Matmässan och lät barnen hemma laga middag till 18.30. Vi kom hem en timme för tidigt och helst ville de att vi skulle gå igen men vi var helt slut efter flera timmar på mässan så vi parkerade oss hemma.
Barnen bjöd på fläskarre,klyftpotatis och getosttzatziki mycket gott var det.
Sophie har fortfarande väldigt ont i huvudet och vi kan inget göra, inga tabletter hjälper. Vi börjar bli lite smått trötta på att inte veta vad vi ska göra. Vid middagen helt plötsligt så smäller det till i huvudet och Sophie börjar storgråta. Vi har ingen aning om vi behöver åka in till sjukhuset eller om vi ska ta det lugnt eller vad. Vi ger henne alvedon var fjärde timma och 2 gånger om dagen så får hon ta naproxen.
Kvällen var lugn och stillsam och vi gjorde inte många knop.
Söndagen så bakade Sophie och Jenna muffins och jag gjorde scones för Kicki och Jarmo skulle komma förbi och fika efter 12. Vi har inte träffat dem på väldigt länge och det var första gången som vi träffade Kicki efter bilolyckan. Skönt att se att hon mår relativt bra fast hon har ont det syns. Kicki,Sophie och Jenna satt på hörnet och vi konstaterade att vi har väl haft vår beskärda del av elände och att vi alla säger att detta är ett skitår. Vi kan ändå skratta åt all elände och det är verkligen så att man kan prata om svåra saker utan att det känns jobbigt, utan det är ganska mycket vardagsprat.
Kicki och Jarmo stannade till halv fyra ungefär och Sophie och Jenna tog en promenad till affären för att handla lite grönsaker.
De hade köpt en bukett blommor till Pelle som var väldigt fina. Vi gjorde sedan iordning söndagsmiddagen, Jenna gjorde sallad och jag gjorde citronbiffar och pasta. Sedan gjorde jag citronfromage till efterrätt. Sebastian kom som vanligt på söndagsmiddag och barnen gav sin far ett par skinnhandskar så där på farsdag. Vi var idag 7 st vid bordet och som vanligt var det mycket prat och skratt men Sophie blir ledsen och har så ont i huvudet. Jag frågade henne om hon vill att vi ska åka in till sjukhuset men hon svarar att de kan ju ändå inget göra det sa ju läkaren i fredags. Riktigt tröttsamt är det....
Imorgon ska nevrokirurgerna studera bilderna så jag får väl dra iväg ett mail och säga hur helgen varit för de vill ju att vi ska komma till sjukhuset på tisdag för ett återbesök. Jag måste prata om hur min sjukskrivning ska vara jag vill absolut inte att det ska bli så att jag tror att nu kan jag börja jobba och sedan så kan jag inte det för att i nästa stund vara hemma då slängs jag mellan glädje och sorg faktiskt. Jag saknar mitt jobb och mina arbetskamrater sjukt mycket. Men jag vet också att jag inte skulle kunna jobba när Sophie är dålig utan barnen är ju det viktigaste jag har.
Sophie får ikväll lugnande och huvudvärkstabletter så får vi se om det blir en bättre natt och kanske inte en morgon med jättehuvudvärk.
Imorgon kommer mamma och hjälper mig så att jag kan åka till jobbet ett tag och sedan får vi se vad som kommer att hända.....Jobba eller inte jobba?
Mätta och nöjda barn efter en god farsdagmiddag |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar